
Nina Åström sjunger sånger i juletid tillsammans med Wilma Witick och Kimmo Suomela.
Nina Åström sjunger sånger i juletid tillsammans med Wilma Witick och Kimmo Suomela.
Hur skall man för nutidens människor förklara vad kristendomen går ur på - vad som är dess kärna och innehåll? Svenska kyrkan gav i början av 1990-talet ut en bok vars syfte är att berätta om vad den kristna tron och livssynen är genom nutida, moderna texter. Sju fredagar läser Anja Lillrank och Peter Gustafsson avsnitt ur boken i Radio Vegas Aftonandakt 19.15. Yvonne Terlinden står för texturvalet, Hedvig Långbacka för musikvalet.
Varför är dopklänningen lång? Varför har prästen olika färgade band kring halsen? Får ett barn gå till nattvarden och vad betyder den egentligen? Hur låter det när man blåser i en orgelpipa? I fem familjeandakter (lördag f.m. 8.50) tittar Gunborg Lindqvist närmare på föremålen i Karabacka kapell tillsammans med barn i Esbo församling. Många frågor, som kanske familjens vuxna också gärna skulle ställa, får svar. Eva Andersson spelar gitarr, piano och orgel.
”Vi har bara två måsten i livet, säger Georg Jojje Liljestrand, det ena är att dö och det andra är att välja”. Att välja förhållningsätt blev aktuellt då Jojje fick diagnosen leukemi. Nu utbildar han sig inom mental träning och har sitt andliga hem inom den ortodoxa kyrkan. Redaktör Nina Granvik
För mig som präst är det viktigt att försöka göra kristendomen trovärdig och relevant för dagens människa. Att erbjuda en bild av Gud, en bild som en vuxen, modern och tänkande människa ärligt kan ta till sig. Då måste man ibland släppa en del bilder som inte håller, och söka andra bilder i stället.
Jag har många erfarenheter av hur musik kan nå mig på ett sätt som ord eller resonemang aldrig förmår. Det slog mig att musik, på samma sätt som tro och Gud, tar sig många olika uttryck, berör på olika sätt, väcker olika delar av mig till liv. Då föddes tanken om olika instrument som bilder för olika sidor av Gud, för olika personer i treenigheten. Kanske nån annan också kan se en glimt av Gud på samma sätt. Gud är inte långt borta. Vi är bara dåliga på att se – eller höra.
Andrum i Radio Vega måndag, onsdag, fredag vecka 3. Klockan 6.54 och 8.54.
Tuija Storbacka ser fram emot döden. Hon vill leva länge ännu, men har alltid undrat vad som händer efteråt. Som präst sitter hon ofta bredvid döende människor och känner att Gud är med där som en stor kärlek och ett lugn i rummet. Redaktör: Hanna Klingenberg.
"De senaste åren har varit tunga. Ibland känns det som om förluster, sjukdomar och olika försakelser avlöst varandra, och på den vägen händer det att både tron och de närmaste relationerna får sig en ordentlig törn.
Mitt i det svåra har jag också hittat guldkorn. Ibland självklara, ibland sådana som överraskat. Men det största har varit det som hänt när jag vågat ta av mig masken, och berättat för någon hur jobbigt det är just nu. Vågat dela att jag inte vet om jag orkar.
Här finns en stor hemlighet: när vi är svaga är Gud stark. Och inte nog med det, när vi är svaga ger vi andra tillåtelse att vara det också. Plötsligt står dörrarna mellan oss öppna, och ny kraft kommer åt att strömma in våra liv. En människa som vågar visa sig sårbar får uppleva mycket kärlek.
Andakterna kan vara en sådan kärlekskanal mellan oss. Vi får dela saker med varandra är öppna, ärliga, sanna och kommer från hjärtat. Vi gör inte reklam för något, vi värver ingen, vi lägger inte pengar på hög. Andakten är bara en stund då en människa får dela en bit av sitt hjärta med ett okänt antal osynliga lys-nare, och visa på Gud.
Därför gör jag andakter. Och därför tycker jag de är så viktiga."
Joanna Nylund är översättare och frilansskribent. Hon bor i Helsingfors med sin man, och älskar att ströva omkring med kameran i högsta hugg.
Jag heter Silva Lahti och är sjuksköterska till yrket. För tillfället jobbar jag i Finland, men för några år sedan arbetade jag som missionär i Etiopien, med barn som blivit föräldralösa på grund av aids. Det var en erfarenhet som verkligen öppnade mina ögon för i hur iolika förhållanden vi lever här på jorden. I vårt hemland finns det gott om mat, värme, trygghet och framtidsutsikter för många; så är det verkligen inte på alla ställen.
I Etiopien lärde jag mig mycket om glädje och kärlek mitt i det svåra; och också om hur det lönar sig att söka Guds närvaro i vardagen. Att söka Gud i vardagen är ett äventyr som inte upphör att förvåna en med sin meningsfullhet, och med iakttagelsen att Gud som har skapat oss som individer faktiskt också möter oss som sådana. Detta vill Han göra oberoende av omständigheter, om vi lever i överflödig eller i nöd.
Under den gångna hösten blev jag ombedd att delta i Missionssällskapets ”Operaatio lähetyskoulutus” som bistående reseledare. Det blev en viktig, intensiv och också rolig resa. Jag talar bland annat om denna resa i andakterna som jag håller.
Radio Vega 29.1. 12.2. och 19.2. klockan 19.15
Ekenäs församling firar kyndelsmässodagens gudstjänst i Ekenäs kyrka söndagen den 2.2 och den sänds i Yle Fem samma dag kl 14.15. Anders Lindström predikar, liturg är Monica Cleve. Kantor-organist Niels Burgmann. Sång av kyrkokören och en barngrupp. Tv-regi: Leif Lindgren. Gudstjänsten kan ses på Arenan i 30 dagar efter sändningen.
Jag är Heidi Jäntti, en naturälskande hundvän som är en stor vän av konst. Skogen ger mig ro och stimulans. Människor och deras berättelser upphör aldrig att fascinera mig. Därför är bibelns människoberättelser de platser som hjälper mig vidare. Inplacerade i den värld vi nu lever i.
Journalisten och ledarskribenten Jan-Erik Andelin, initiativtagaren till utredning av övergreppen inom Finlands svenska metodistkyrka, berättar om hur han började nysta upp skandalen.
- I samband med pedofilskandalerna i stora världen satt jag och skrev en ledare och skulle just skriva om att detta ofta leder till en väldigt generaliserande våg gentemot kyrkorna. Då slog det mig att nu skall jag inte skriva detta innan jag vet om min egen kyrka har rena papper.
Andelin erinrade sig då att en vän berättat om upplevelsen av att han tyckte det fanns en pastor som ibland betedde sig konstigt gentemot pojkar i ungdomsarbetet, med tonfallet att han var homosexuell. Andelin började utreda via e-post och telefonsamtal om det fanns andra pojkar med liknande erfarenheter.
Han fick sina farhågor bekräftade. Allvarligare incidenter uppdagades. Andelin gjorde en anmälan om saken till kyrkan. Utredningen visade att en mycket populär pastor hade gjort systematiska sexuella överträdelser och övergrepp mot pojkar under en lång tid.
Jan-Erik Andelin spekulerar över hur övergreppen fick fortsätta år efter år.
-Pedofili handlar egentligen inte om sex utan det handlar om framgång och inflytande.
Att övergreppen aldrig uppdagades kan förklaras med att kyrkan var fascinerad över pastorns framgång fast man kanske anade att allt inte kunde godkännas i hans verksamhet.
- Det finns människor som måste ha känt till övergreppen tidigare, men tröskeln är hög med att ta itu med det.
Många av de berörda, även de som inte hade farit illa, blev lättade när saken kom i dagen. Det fanns en förklaring till det som hade hänt, det hade ett namn.
- Man skall inte vara för hård med dem som såg övergreppen för 20-30 år sedan för då hade vi inte namn på det. Begreppet pedofili var inte känt och vi såg annorlunda på auktoriteter.
Kyrkan anlitade en utomstående rättspsykolog som hade hand om utredningen. Andelin tycker att detta var en fördel, för många uttryckte att de aldrig skulle ha berättat för någon inom Metodistkyrkan.
Utredningen finns här.
Nackspärr är en risk man bara får ta om man vill uppleva Nykarleby kyrka! Så mycket spännande finns det i 1700-talskyrkans höga trätak. Men kyrkan har också mycket annat att visa och kyrkoherde Lars-Johan 'Jukka' Sandvik som älskar "sin" kyrka, har mycket att berätta. Andrum i Radio Vega tar med lyssnarna till Sta Birgittas kyrka i Nykarleby sex onsdagar i följd, i sällskap med Jukka Sandvik och Hedvig Långbacka.
De flesta av oss kristna har förebilder, människor som inspirerar till ett liv i Kristi efterföljd - som hjälper och stimulerar oss att tro och att handla. Frågan "Vilka är dina kristna förebilder" har gått till en rad andaktstalare. Blir det program om "kändisar" som Desmond Tutu eller Martin Luther King, bibliska personer som profeter och apostlar, godhjärtade och troende släktingar och vänner, helgon? Det får vi höra i fredagskvällarnas andakter fr.o.m. 21.2. Först hör vi Per Stenberg från Karleby, senare bl.a. Minna Silfvergren, Margareta Puiras, Mikael Lindfelt, Ulla Holmberg, Rose-Maj Friman, Yvonne Terlinden, Kristina Klingenberg.
Annas Eviga är ett samtalsprogram som tar upp de stora frågorna i livet. De som man alltid
återkommer till, och som det kanske inte finns ett svar på, utan flera. Varje program tar upp ett
ämne, och varje gång samtalar programledaren Anna Lindman Barsk med tre personer, inbjudna
för att de har insyn i frågorna eller varit med om något som berörs i programmet. Ämnen som tas upp
är bland annat förlåtelse, kvinnoförtryck, religion och barns förhållande till döden. Programmets gäster har i de flesta fall
aldrig mötts och har ofta vitt skilda åsikter.
Bland gästerna kan finns författaren Ulf Nilsson, prästen Lars Gårdfeldt, debattören Pär Ström, fd pastorn Åsa
Waldau, etikdoktorn och författaren Ann Heberlein och Englas mamma Carina Höglund, med flera.
-01 Del 1 av 8: Måste man förlåta allt? Måste vi förlåta när någon ber oss,
eller bör vi låta bli för vår egen skull? Hur går vi vidare om vi inte förlåter,
och finns det brott och handlingar som inte går att förlåta? Carina
Höglunds dotter Engla blev mördad, hur ska hon kunna förlåta mannen
som gjorde det? I veckans program ställs frågorna på sin spets när Carina
möter Stefan Einhorn och Ann Heberlein. Gäster: Carina Höglund, Ann
Heberlein, Stefan Einhorn. Programledare: Anna Lindman Barsk.
Del 2 av 8. Varför förtrycker män kvinnor? I alla kulturer, i alla tider, blir
kvinnor förtryckta av män. Varför är det så? Varför lyckas vi inte bli
jämställda? Eller är det en myt att kvinnor är förtryckta, kanske är det
männen som har det värre? I veckans program möts tre män för att
försöka svara på frågan. Medverkar gör Claes Borgström, fd Jämo,
maskulinitetsforskaren Niclas Järvklo och författaren och debattören Pär
Ström. Programledare: Anna Lindman Barsk.
Del 3 av 8: Varför spårar religionen ur? Alla troende säger att deras tro är
bra, att den gör gott. Ändå finns det många exempel på religioner som
spårat ur. Hur ska man annars förklara till exempel självmordsbombare
och sektledare? En pastor som får en barnflicka att begå mord? Hur stark
är religionen som påverkande kraft på människor? Eller är det så att
religiösa är mer lättduperade än andra? I veckans program möts tre gäster
för att finna svaren. Författaren PC Jersild möter fotografen Elisabeth
Ohlson Wallin och före detta pastorn i Knutby församling, Åsa Waldau.
Programledare: Anna Lindman Barsk.
Del 4 av 8: Dödskamp på nätet. Det blir allt vanligare att svårt sjuka
människor bloggar om sin kamp mot döden. Läkarbesök, dödsångest och
rädsla att skiljas från barnen - i bloggarna får läsarna följa med in i det
svåraste. I vissa fall finns också bloggen kvar, när den sjuke avlidit, då
anhöriga fortsätter skriva. Men hur påverkar det här vår syn på döden?
Har döden, från att ha varit undanstoppad, nu fått en naturlig plats i vår
kultur? I Annas eviga i kväll medverkar vimmelreportern Lotta Gray, som
skriver om sitt liv efter cancerbeskedet. Medverkar gör också Olle
Carlsson, präst, och Yvonne Brandberg, psykolog. Programledare: Anna
Lindman Barsk.
Del 5 av 8. Hur talar vi med våra barn om döden? En dag måste vi berätta
för våra barn att vi ska skiljas åt. Att vi ska dö. Hur gör man det? Kanske
tar man hjälp av religionens symboler, som änglar och himlen. Kanske
säger man att vi ska ses igen. Men om man inte har någon tro, hur gör
man då? Kan man ljuga om döden för sina barn? Till veckans program har
Anna Lindman Barsk bjudit in författaren Ulf Nilsson, som bland annat
skrivit "Adjö Herr Muffin", den bok som många föräldrar tar till när det
handlar om döden. Han får möta prästen Lars Gårdfeldt och författaren
Lena Andersson.
Del 6 av 8: I rättvisans namn. Inkomstskillnaderna ökar. Redan rika tjänar
bara mer och mer. Sverige är inte ett jämlikt samhälle. Hur orättvist är
det? Och hur viktig är rättvisan egentligen? Samtidigt - om samhället
skulle bli mer rättvist - vem skulle då förlora? I veckans program
medverkar Göran Rosenberg, författare, Mattias Svensson, redaktör
Magasinet Neo, och Katrine Kielos, ledarskribent på Aftonbladet.
Programledare: Anna Lindman Barsk.
Del 7 av 8. Kastar vi bort våra liv? Det är lätt att drömma sig bort från
vardagsslitet med bilköer, disk och dagishämtning. Ofta är det bara de som
råkat ut för en kris eller en sjukdom som ser det grå vardagslivet som en
gåva att ta tillvara. Kastar vi andra bort våra liv på oväsentligheter och
glömmer att leva i nuet? Till Annas Eviga kommer tre gäster som vill prata
om det. Frida Darell fick cancer när hon bara var 25 år. Nu är hon frisk,
och hennes liv är helt förändrat. Sverker Sörlin är författaren och
professorn som säger att vi förstår livets bräcklighet först när vi blir äldre.
Och så författaren och journalisten Mustafa Can. Enligt honom går det inte
att kasta bort sitt liv, så länge man lever det. Programledare: Anna
Lindman Barsk.
Del 8 av 8. Vad är det med sex och religion? Varför verkar så många
religioner så fixerade vid sex? Vad är det som är så farligt med kroppen?
Varför måste kristna förneka sin lust medan judar får bejaka den?
Sexskandalerna växer kring den katolska kyrkan, kan det ha något med
förträngd lust att göra? Och hur viktigt är sex för muslimer? Medverkande:
Anita Goldman, författare, Antoon Geels, professor i religionspsykologi, och
Pernilla Ouis, som forskar kring islam och sexualitet. Programledare: Anna
Lindman Barsk.
Serien är en repris från SVT från 2010
Mitt namn är Minna Silfvergrén och jag är präst i Pernå en landsortsförsamling där jag får leva med församlingen på ett sätt som bara är möjligt i en liten församling. Jag älskar mitt arbete, det känns faktiskt mer som ett privilegium än ett arbete. Att få leva med i människors liv, i vardag och fest, glädje och sorg, ger mig så mycket.
Jag är fascinerad av allt som hör livet till. För mig är det rena rama lördagsgodiset att få göra nya bekantskaper och ta del av människors livsberättelser. Inget är så fascinerande som en människas berättelse.
För mig är tron en fantastisk trygghet, oavsett vad som händer i mitt liv får jag tro att jag har är i trygga händer, har ett obeskrivligt värde och är älskad sådan som jag är. Det är vad jag också önskar förmedla i de andakter jag håller. Särskilt viktigt är det i ett samhälle som på många sätt ter sig ganska osäkert.
Foto: Miia Hento
"För några år sedan blev jag ombedd att vikariera i söndagsskolan. Berättelserna just då handlade om Gamla Testamentets olika personer. Det var Mose min text skulle handla om. För att få lite mer kunskap började jag läsa texterna i Bibeln som handlade om honom. Minnena från min egen söndagsskoltid fanns ju kvar, men jag upptäckte snart att det fanns många detaljer och stora helheter som jag egentligen inte kände till. Och som vuxen fäster man sig också vid andra detaljer än som barn. Detta ledde till att jag med stor nyfikenhet började läsa Gamla testamentet.
Jag blev fascinerad av de många personligheter som beskrevs och speciellt av hur nära Gud de levde. Deras liv var helt inriktade på att tjäna Gud och följa honom. De hörde Gud tala och var beredda att lyda oberoende av hur svåra uppgifter de fick eller hur otroliga uppdragen var. Och alltid fanns Gud där för dem.
Speciellt har jag fäst mig vid kung Saul och hans son Jonatan som det berättas om i första Samuelsboken. Jonatans ord ”Kanske Gud kan ge seger lika lätt genom få som genom många” har stannat i mitt minne och påminner mig om att det är Guds resurser som är viktiga och om vi litar på Gud blir också det omöjliga möjligt. Vi behöver bara tro på att Gud verkar!"
Monica Lundgren
I fastetiden reflekterar vi på ett särskilt sätt kring Jesu försoningsdöd. Varför var den nödvändig? På grund av att synden kommit att prägla hela den mänskliga tillvaron, menar bibeln. Fem torsdagskvällar i fastetiden bekantar vi oss i aftonandakterna med vad olika andliga ledare genom tiderna har sagt som synden och dess konsekvenser. Vi läser texter av bland andra Martin Luther, John Wesley och Lars Lewi Laestadius. Har de något att säga oss idag?
Ciceron på vägen genom skrifterna är Leif-Göte Björklund.
Söndagen den 23 mars firas Marie bebådelsedag. Då sänder Yle Fem en musikandakt från S:t Marie kyrka i Åbo. Predikant är Margareta Puiras. Med sång medverkar Charlotta Kerbs, Gisela Sjöblom, Lotten Thilman-Gustafsson och Sonja Jägerskiöld. Vid pianot sitter Peter Södergård och på saxofon har vi Kaj Kulla. Yle Fem 23.3. kl 14.20 och därefter 30 dagar på Arenan
Marie bebådelsedag firas till minne av dagen då ängeln Gabriel visade sig för Maria och berättade att hon var utvald att föda Guds son.
Marie bebådelsedag firas den söndag som ligger mellan den 22 och 28 mars. Men om det då är palmsöndag eller påsk firas Marie bebådelsedag istället en vecka före palmsöndagen.
Predikant är Margareta Puiras. I sin predikan tar hon fasta bland annat på följande: Vad är det stora med Maria? Hon är utvald av Gud, hon erbjuds ett stort uppdrag. ”Du har funnit nåd inför Gud. Du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus.” Ser vi det från den unga, ogifta, Marias sida kan vi säga att hon ställs inför sitt livs största val. Men Marias frimodighet som förebild kan hjälpa oss i de val vi själva ställs inför.
Tv-regi: Leif Lindgren.
Jag heter Anette Nyman. Jag är gift sedan snart 13 år tillbaka med Tommy. Vi delar ett litet rött hus med katterna Sune och Gösta. Jag jobbar som församlingsarbetare i Ebeneserkyrkan i Jakobstad.
När jag var 15 år fick jag epilepsi med grand mal anfall och min tillvaro förändrades dramatiskt. Medicinen jag skulle ta hade starka biverkningar och det blev som att dra ner rullgardinen från en dag till en annan. Jag blev jättetrött och var tillslut tvungen att sluta skolan. Jag sov hela dagarna, gick upp 20 kg i vikt på 6 mån och blev djupt deprimerad. Jag kunde inte gå på en rak linje eller hålla i tankarna. Minnet försvagades av anfallen och av tabletterna. Det var ett ”avklädande” både fysiskt och psykiskt. Det tog flera år för mig att hitta ut. Men det var under dessa år som jag med en våldsam ärlighet började söka Gud. Jag skrev en text under den här tiden.
”Jag är ingenting för världen.
Jag har ingenting som den vill ha.
Inte ens som arbetskraft duger jag.
Jag är inte vacker till kropp eller till själ.
Jag äger ingen visdom ty smärtsam är min väg.
Jag önskar bara ett, att visshet få om dig.
Om sanning är att du finns och älskar även mig.”
Mina andakter handlar om att våga lita helt på Gud, våga släppa in honom i din allra mörkaste vrå med sitt ljus. För när det inte finns något annat som bär, då bär Han. När det inte finns något annat att stå på då är Han klippan och från den klippan börjar livet igen.
”Tänk inte på det som har hänt, bry er inte om det som förr har varit. Se, jag gör något nytt. Redan nu visar det sig. Märker ni det inte? Jag skall göra en väg i vildmarken och strömmar i öknen.” Jes 43:18-19