Claus Terlinden. Människa. Jordbo. Ordbrukare som för/söker insikter, utsikter. Lyssnar. Läser. Talar om jag måste (händer ofta i mitt yrke: präst!) Men tiger också gärna. Älskar ord. På alla möjliga språk. Tyska lärde jag mig först. ("Schwäbisch", för att vara exakt.) Sedan musik. Stationer på vägen: Obereisesheim, Tübingen, Åbo, Jerusalem, Pargas. Lever nuförtiden i Karis, mest på svenska. På senare intresserar: livets språk.Vind, hud, regn, jord, kropp, snö, bär, sten, sol, skog. Gud? Hittar jag överallt. Hittar mig överallt. Där jag söker. Där jag minst anar. A&O.En sån nåd!